Därför hanterar vi kriser på olika sätt

Det var många som drabbades av terrorattacken på Drottninggatan. Det var därför helt naturligt att låta en terapeut komma till tals i avsnitt 3. För när är det egentligen dags att söka hjälp och varför verkar vissa personer klara sig bättre än andra?

”Det är olika faktorer som avgör hur vi agerar på en kris och potentiellt traumatiska upplevelser” Det berättar Lisa Clefberg i avsnitt fyra där hon tar plats i expertrollen.

Erfarenheter från 9/11 i New York och jordbävning

Till vardags arbetar Lisa Clefberg som legitimerad psykolog och psykoterapeut och i behandling behandling hjälper personer att hantera katastrofer likt den som hände på Drottninggatan.

Är det någon som vet hur man kommer över en kris är det det hon. Förutom en  t u n g meritförteckning hjälpte hon överlevande från 11-septemberattacken i New York. Hon var bosatt där vid tillfället med hade turen att vara hemma i Sverige vid tillfället. Hon var bosatt och befann sig på plats i Chile under den stora jordbävningen som uppmätte 8,3 på Richterskalan och hjälpte även personer att bearbeta trauman kopplat till den händelsen.

Därför reagerar vi olika på kriser

”Att vi reagerar olika beror dels på händelsen i sig men även vad man har för erfarenheter från tidigare i livet. Det som också spelar in är bland annat också vår förmåga att känna positiva känslor och hur stort socialt stöd man har”

De viktigaste faktorerna som spelar in i sättet vi reagerar är händelsen vi var med om (det inträffade), vad händelsen har för personlig innebörd, var man befinner sig i livet och vilka ens sociala förutsättningar är dit man även räknar ens familjesituationen.

Varningstecken när det är läge att söka hjälp

Många gånger klarar man själv av att hantera situationen, men inte i alla lägen. Om ens liv och vardag påverkas negativt, då är det läge att söka menar Lisa Clefberg. Enligt henne finns det  tre tydliga varningssignaler att vara extra uppmärksam på:

  1. Det är svårt att klara av sina vanliga arbetsuppgifter
  2. Svårigheter att delta i fritidsaktiviteter
  3. Relationerna blir lidande

Varningssignalerna är tecken på att det är läge att söka hjälp för att undvika att hamna i en ond spiral.

Krisens fyra faser

Oavsett vad man har varit med om pratar man om att det finns fyra olika faser för den som går igenom en kris.

Man förflyttar sig inte linjärt mellan faserna under tiden man bearbetar ett trauma, utan man rör sig mellan de olika faserna under samma dag.

Det första fasen är chockfas som kan vara upp till en vecka där det känslomässigt kan vara svårt att ta in det som hänt. Hur olika människor reagerar och beter sig i chockfasen är skiljer sig åt.

Den andra fasen är reaktionsfasen som tillsammans med chockfasen är den mest akuta fasen. Den kan pågå i flera månader där många starka känslor som ångest, skuld, skam eller sorg upplevs av personen.

Den tredje fasen är bearbetningsfasen och här börjar man ta ställning kring vad som hänt och man börjar kunna se in mot framtiden igen. De starka psykologiska känslorna klingar sakta av.

Den fjärde fasen är nyorienteringsfasen och den pågår egentligen resten av ens liv. Nu har man kommit så långt att Man har återvänt till sitt liv med en ny självkänsla. Det som man har varit med om ligger kvar som erfarenheter man lever med. Om något inträffar som påminner om krisen kan det forfarande aktivera starka känslor.

Det är väldigt individuellt hur länge man befinner sig i varje fas och man förflyttar sig mellan faserna.

Hela intervjun med Lisa Clefberg hör du i avsnitt 3

Lisa Clefberg, legitimerad psykolog och expert i avsnitt 3

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: