Jag är självklart hjälten. Vem är du?

Visst har väl också du funderat på vilken roll du skulle ta vid en olycka? Om du var på plats på Drottninggatan under terrorattacken eller om du befann dig i Thailand under tsunamin – hur skulle du agera? De allra flesta tänker sig nog hur man skulle räddat sig själv och många andras liv.

Katniss Everdeen, hjälten i Hunger Games.

Att vi överskattar vår förmåga att agera är inte ovanligt menar psykologen Alexander Tilly. Begreppet kallas Dunning-Kruger effekten och betyder helt koncist att inkompetenta personer brukar överskatta sin förmåga, samtidigt som kompetenta tenderar att underskatta sin förmåga.

Att vi överskattar vår förmåga beror helt enkelt på att vi saknar kunskap och insikt i att bedöma hur svårt det verkligen är, det vi ger oss in i . Och det kan handla om allt från idrottsprestation till hur vi tror att vi ska agera vid en katastrof.

”Det är inte minst vanligt bland män att man överskattar sin förmåga. Det här ser man också kopplat till katastrofer, vad man kan göra”

Förutsättningarna är helt andra vid en kris

När en olycka eller katastrof sker är verkligheten och förutsättningarna så annorlunda betonar Tilly. Många är dessutom ovana att agera vid det stresspåslag som kroppen utsätts för.

Med mycket adrenalin i kroppen upplever vi saker helt annorlunda. Blodet flyttas i kroppen, vår finmotorik försämras, vår perception förändras och därmed vår förmåga att uppfatta saker. Vid en större kris finns risken att man inte riktig känner igen sin kropp, säger Tilly som dessutom påpekar att många människor dessutom är i dålig form.

”Att fly eller slåss under under hög fysisk anspänning gör människor dödströtta. Och är man dödstrött tänker man inte klart och fattar sämre beslut”

Vi utgår från det normala i vår omgivning

För det första utgår vi ofta från att allt är normalt. Hör vi till exempel en skarp smäll så utgår vi inte från att det är det är ett bombdåd, utan snarare att det är fyrverkerier eller någon sprängning.

”Det här spar oss massa energi, men det kan också leda till att vi agrar långsammare när det är en verklig attack”

Att utgå från att allt är normalt spar oss massa energi, men det kan också leda till att vi agrar långsammare när det är en verklig attack, säger Alexander Tilly, legitimerad psykolog specialiserad på konflikter, hot och våld.

Vi väntar gärna på att andra ska agera

Det finns även  gruppsykologiska förklaringar till hur vi agerar vilket till exempel innebär att vi gärna väntar till någon auktoritet tar initiativet. Eller någon annan. Vi människor vill inte vara först med att agera menar Tilly. Så snart någon har tagit initiativet däremot, då hänger andra gärna på.

”Ju fler människor som är på plats desto mindre upplevs det egna personliga ansvaret”

Ödmjuk inför insikten

Sen jag startade arbetet med Slumpens Hjältar har jag talat med otaliga personer som har agerat under väldigt speciella förhållanden.

Insikten om hur svårt det kan vara på plats, hur snabbt allt ofta händer gör mig ganska ödmjuk inför personer som ingriper.

När jag dessutom läser på mer om teorier och får prata med kunniga människor inom området som Alexander Tilly – då känner jag mig helt nere på jorden igen.

Vi kan aldrig veta hur vi skulle agera. Vi kan bara vara ödmjuka och tacksamma för de som gör det.

Vill du lyssna på hela intervjun med Alexander Tilly lyssnar du på avsnitt 5

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: